Archive for the Skriva Category

Klådan blev för intensiv

Posted in Skriva on juli 16, 2009 by Morsan

Mitt garderobsprojekt är nu klart. Jag har flyttat hit. Haka gärna på .

Det finns en liten risk att jag kommer vara mindre personlig och inte hänga ut mina nära och kära i lika hög grad. Men jag ska hitta den gyllene medelvägen, om det så är det sista jag gör i blogguniversum.

Litteraturavund

Posted in Morsa, på resa, Skriva on april 13, 2009 by Morsan

Jag fick den här boken av darling i födelsedagspresent. Dagen innan hade jag frossat över recensionen i DN, för jag älskade verkligen första boken på svenska, Kärlekens historia.

Igår läste jag den här artikeln i DN lördag och insåg att jag är typ kär i Nicole Krauss. Nu sitter jag och drömmer om att våra nyfödda barn kan vara låtsastvillingar.

Allt läsande som skulle bli av i Sälen, frös inne. Men åtminstone stod jag på brädan för första gången sedan ett drygt år. En surrealistisk känsla att sätta sig i liften, för en stund glömde jag nästan bort att Nour fanns. Samtidigt som hon hela tiden låg i bakhuvudet och skvalpade. Dessutom fanns ju ärret, beviset för att min kropp varit delad i tu, som stack till varje gång jag gjorde en volt. Nej, jag skämta bara. Varje gång jag böjde mig fram för att spänna binningarna. Och med tanke på att jag inte motionerat sedan anus, slida, urinrör, är jag rätt mör nu.

I en hemmahög

Posted in Livet, Morsa, Romanprojekt, Skriva on mars 20, 2009 by Morsan

Vi är helt utslagna här hemma. Darling har slocknat i soffan, Nour hickar högt i sin säng och jag orkar knappt hålla ögonen öppna. Nours Farmor läser DN, hon ska vara barnvakt när vi frossar meny på Lux om en timme och jag hoppas på att vara piggare då. Kanske kan man ta en espresso till förrätt?

Nour blir kanske utskriven på måndag, sa sköterskan när hon var här igår. Hon berömde oss för att vi är så stabila, harmoniska, duktiga föräldrar till Nour.
Men jag läste i journalen och blev lite orolig när jag såg hur lite du ammade sa hon sedan och jag blev antagligen sådär röd om öronen som man blir av att kritiseras.

Sa hon inte just att vi var så bra?

Jag antar att jag kommer tjata om amning lika länge som min omgivning gör det. Ja, vi flaskmatar vartannat mål, men uppenbarligen sover och äter och växer Nour som hon ska ändå. Bröstmjölk i flaskan dessutom, högkvalitativ näring nästan direkt från tutten. Med en liten omväg via lite tillsatser, men de är det inte vi som beslutat om, de har läkaren ordinerat. Eftersom min bästanäringihelavärlden är lite vattnig. Eller nåt.

Fick mail av förläggaren också. De vill att jag skriver en personlig text till Svensk Bokhandels höstnummer och jag blir alldeles lycklig. Jag får skriva vad jag vill. Ett politiskt manifest om jag så önskar. Undrar vad de skulle säga om jag skrev om amning? Kanske skulle jag inte sälja en enda bok. Eller hur många som helst.

Jag skojar bara. Jag ska inte skriva om amning. Bokens innehåll ska speglas, och språket. Att skriva om amning vore inte rätt.

sta_uppSåhär arg och målmedveten var Nour härom veckan när hon skulle bevisa för sköterskan att hon hade reflexer och muskler på rätt ställen.

Hon inspirerar mig.

Pepp

Posted in Morsa, Romanprojekt, Skriva on januari 31, 2009 by Morsan

I bilen på väg mot sjukhuset, ringde en fotograf som fått i uppgift av förlaget att ta bilder av mig. När jag kom hem till morbror för en stund sedan, hade roomsie mailat över helt grymma omslagsidéer, som vuxit fram efter vårt kaféhäng härom dagen.

Det är på riktigt nu, börjar hända grejer. Jag har ännu inte hört något från redaktören, men förläggaren vet att jag just fött barn och avvaktar kanske, eller så har hon bara mycket att göra. Dock känns boken så mycket roligare nu, jag börjar längta efter att kreativitetsspruta igen, vilket är ett gott tecken. Såret på magen som gör allt mindre ont, Nour som är stabil och snart blir större och romanen, barndomsdrömmen som slog in och vars segersötma jag knappt hunnit nibbla på, kommer bli grym.

Jag och fotografen bokade in den tolfte februari. Då hinner jag tvätta håret innan, tänkte jag.

Ja, och apropå försäkringskassan. Efter att ha kämpat för mitt bank-ID i en dryg halvtimme och lyckats ta mig in på hemsidan, låg sidan för tillfällig föräldrapenning nere. Och när vi ringde kundtjänst för att fråga varför stämde inte telefonnumret. När vi följde hänvisningen till det nya, var växeln överbelastad och all internetsupport hade tagit helg.

Fan

Posted in Orättvisor, Romanprojekt, Skriva on december 15, 2008 by Morsan

Läste just att min författarcybervän, som haft ett manus under behandling på samma förlag som jag, fick nej idag. Och jag blev så ledsen.

Jag var helt säker. På att hon och jag skulle bli kollegor. Jag hade ju själv genomlevt samma sak, kommit ut på andra sidan. Jag trodde inte förlagen kunde göra så på riktigt, kräva hundratals timmar av gratisarbete för i slutändan Ingenting. Nej. Hej då.

De har sådan makt. Vi är alla pjäser i deras spel. Hur många bloggar läser jag inte dagligen om personer som kämpar för att få sin dröm förverkligad. Som fylls av hopp av de halmstrån som sträcks ut. Ett nja, ett skrivlitetillsåfårvise.

Jag borde kanske känna mig unik och utvald. Istället tänker jag på alla dessa branscher, där halva karriären handlar om att få den stora äran att jobba gratis. Inom filmbranschen, tevebranschen, skrivarbranschen, teaterbranschen, bokbranschen. Kulturen.
Hurra! Jag fick släpa sladdar arton timmar om dygnet i tre veckor och nu syns mitt namn i eftertexterna till en svensk storfilm.

Det är helt fucked-up. Det gör mig arg.

Jag är medveten om att det inte främst var mitt strålande språk, utan det faktum att jag gjort en inifrånskildring, som gav mitt ett kontrakt. Jag vet också att gör jag mig ett namn, kan jag i framtiden ge ut betydligt sämre texter än debuten. Är man känd får skriva böcker ändå, de behöver inte vara bra.

Calling sunkguru

Posted in Ångest, Romanprojekt, Skriva on december 4, 2008 by Morsan

Jag har just avslutat första delen. Den svåraste, den som behövde mer djup. Den som sjuttiofem procent av feedbacken handlade om. Jag funderar på att packa ihop för dagen, borsta tänderna och kolla CSI, som börjar efter Seinfeldt. Samtidigt kanske jag får ett bakslag i morgon och tappar energin och i så fall är det bättre att skriva på.

Varför kan jag inte lita på att flytet kommer att återvända, i de stunder när det känns som de övergivit mig? Förra veckan när jag var låg och trött, sa min guru Clark att jag skulle njuta och slappa. Men jag kunde inte. Jag grät och längtade efter att resa mig igen. Men det var ju mest för att jag var rädd för att alltid känna sådär. Ligga i fosterställning, lealös med huvudvärk.

Clark, guru? Om jag handleder dig i bokskrivande, kan du handleda mig i sunkande då? I så fall vill jag skriva avtal asap.

Och utan att ens vänta på dina goda råd, kommer jag nu krypa i de fantastiska preggobyxorna jag fått låna av dig, och slötitta på teve. Gonatt!

Skrivkramp?

Posted in På smällen, Romanprojekt, Skriva on november 25, 2008 by Morsan

Jag drar mig för att redigera. Tänkte först att jag skulle göra det tråkiga först, alltså tentaplugga innan jag började omskrivning av boken (som ju är godis), men nu misstänker jag att jag håller på att få skrivångest. Dessutom har smärtan i handen/handleden blivit värre, allra värst när jag skriver för hand, och det gör mig ännu mer omotiverad.

Jag koncentrerar mig på research så länge. Försöker komma ihåg när mobiltelefonerna dök upp i livet egentligen. Jag tror att jag köpte min hösten 1996, men blir alltmer osäker. Smsade man? Jag kommer ihåg att mamma tyckte att jag borde hålla mig borta från strålningen, att jag blev arg och köpte en mobil i smyg. Men när hade alla mobil? Och framför allt, när hade ingen mobil?

Jag är glad att darling är framme och i säkerhet (och att han inte är på väg hem från Bangkok). Har till och med spottat honom på nätet, vilket känns betryggande.

Frö håller låda i magen, vi firar veckobyte med högläsning på Familjelivs fosterutvecklingssida. På nyheterna intervjuas Planka, som delade damp med oss för hundra år sedan. De är duktiga. De syns när det behövs och att lägga massa miljoner på att föröka bygga bort plankare, håller jag med om är en riktigt korkad idé.