Archive for the Semester Category

6,2

Posted in Costa Rica, Livet, På smällen, Semester on januari 9, 2009 by Morsan

Igår hade vi tur. Har jag insett efter rapporter om fyra döda, hundratals strandsatta och försvunna och raserade vägar och hus.

Vi skulle vara lite turistiga och besöka vulkanen Poas, fem mil från där vi bor och vi lånade tía Sionis bil. Tog oss upp till toppen och beundrade kratern som knappt syntes för alla moln. Hörde amerikanska turister prisa gud för naturens skönhet vi tog bilder på djur och buskar.

Vi åkte vidare mot vattenfallet Varablanca , men var hungriga och darling frågade om det fanns en restaurang vi kunde äta på där, vilket Nelly, som varit där förr, inte trodde. Så vi valde ett ställe på vägen istället. Det låg i en slänt med utsikt över dalen nedanför, hur vackert som helst.

De odlar jordgubbar i sluttningarna och sålde dem överallt, så jag beställde en jordgubbsmilkshake, darling likaså och de var så sjukt goda. Jag tänkte att jag skulle dricka långsamt för att inte slösa hela på en gång.

Sedan minns jag inte riktigt, men hela restaurangen började skaka. Bordet rasade med våra shakes och jag stod där och gungade fram och tillbaka och försökte hålla mg fast i min familj. De andra gästerna skrek och när jag försökte springa ut höll Nelly i mig, ropade att det var farligt att gå ut. Men det enda jag instinktivt kände, var att restaurangen snart skulle rasa ner för berget och jag ville inte dö. Jag ville få ut oss allihop och slet och drog.

Vi kom ut till slut, samlades på parkeringen. Kocken hade skurit sig djupt i handen och blodet forsade. Mina ben skakade, i sällskap med efterskalven och under vår bil, gick en djup spricka i marken.

Jag började tjata om att vi måste betala, men ägaren hade redan hoppat in i sin bil och åkt hem. Antagligen för att hitta sina anhöriga. Till slut började även vi leta oss därifrån. Vissa delar av vägen hade rasat, andra täcktes av nedfallna träd och efter ett tag fick vi vända och leta efter en annan nedfart. Vi stötte på en dansk familj med skitliten bil, som inte kom fram alls. Jag vet inte vad som hände med dem.

Till slut kom vi allt längre från skalvets mest intensiva delar. Husen var helare, vägarna också och vi började möta ambulanser och andra räddningsfordon. Vi gick in på en ny restaurang där vi igen beställde mat. Jag var plötsligt så trött.

Skalvet mätte 6,2 och vi var fem kilometer från epicentrum. Hade vi åkt till vattenfallet hade vi hamnat mitt i, och antagligen inte lyckats ta oss därifrån. Hundratals turister är tydligen fast mitt i ingenstans och fortfarande saknas många. Vägarna vi tog oss ner för rapporteras vara oframkomliga, vissa har rasat i efterhand.

Stackars Sioni hörde bara att jordbävningen drabbat Poas och att vi var där. Hela telefonnätet låg nere, så vi kunde inte nå henne. Och lilla Frö. Som jag lovat lugna sista dagar av semestern. Höll sig tack och lov kvar därinne och kroppen känns som överkörd av en ångvält nu, men själen har skakats till rätta. Det yttre universumet balanserade upp det inre och jag kommer inte rymma fler gånger den här veckan.

6,2 står med enorm text på en av landets dagstidningar. Hundratals försvunna, hemlösa och skadade. I svenska medier hittar jag knappt en notis.

img_6315Sa har peppade var vi strax innan.

img_6335Sprickan under bilen.

img_6340Vagen ner.

img_6344Ett av husen vi passerade.

img_6356Svarframkomlighet

img_6361Micke trött efterat.

Datorn vill inte länka, men notisen finns här (http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=148251)

Annonser

Pura vida och pruttkafé

Posted in Costa Rica, på resa, På smällen, Semester on december 19, 2008 by Morsan

Vi ar framme nu. Resan tog ett drygt dygn och vi ar sju timmar efter. Landade i San José strax efter 22 lokal tid, da var den 5 pa morgonen i Sverige.

Det var nog, kraftmatningsmassigt, den varsta resa jag varit med om. Vid bytet i Houston hade jag sa ont i magen och ryggen att jag trodde jag skulle foda barn pa toaletten. Planen var fulla och vi fick inte sitta tillsammans. Dygnet flyttade sig hela tiden bakat, det blev aldrig morkt och jag sov ingenting.

Och det var mitt forsta besok i USA. I hogtalarna pa Bushflygplatsen, sa de att skamtade man med personalen, blev man gripen. Nar jag i kon till passkontrollen drog mitt tredje skamt for darling och hans mamma, sa de at mig att halla tyst.

Vad ar det for fel pa dig? sa darling.
Jag har aldrig varit i USA forut, jag ar naiv.

Och nar jag kom fram till tulltjanstemannen forstod jag. Han forhorde mig bla om varfor jag akte hit, hur jag traffat min kille, varfor jag hade stamplar fran Mocambique i mitt pass. Runt omkring mig ropades order om escorts ut, dar inte tillrackligt trovardiga personer, kallades till forhor.

Mojligheternas land. Jag kom undan med tre rontkenkontroller av mina vaskor, avtagning av skor och milslanga koer. Och jag skulle bara byta plan.

Men nu ar vi framme. Internetkafét jag sitter pa luktar prutt, men ar imponerande snabbt. Jag har traningsvark i hela kroppen. Fro har gjort flera utbrytarforsok i revbenstrakten, jag tror h*n hajar att nagot ovanligt ar i gorningen.

Snart ska vi mota en van vid en teater. Sedan ska vi nog ata lunch. Jag har fortfarande inte riktigt hajat att jag pa resande fot. Inte att det ar jul heller for den delen, trots att det hanger rodvita tomtar i alla fonster och till och med badrumsmattan dar vi bor, har julmotiv.

Hetspackning

Posted in Romanprojekt, Semester on december 17, 2008 by Morsan

bild-13

Klockan ett fick jag äntligen iväg manuset. Nu har jag kommit hem från möte, fika, apotektetshopping och bibblanåterlämning. Har betalat räkningar och nu ska jag packa.

Passet är viktigast. Allt annat går att korrigera i efterhand.

Prioriteringar

Posted in Romanprojekt, Semester on december 17, 2008 by Morsan

Jag orkade inte hela vägen i natt. Sitter med sista delen nu istället. Resonerade mig fram till att jag varken behöver ny bikini eller ducoral och därför har flera timmar till godo.

Julafton på Disponentgatan

Posted in På smällen, Romanprojekt, Semester on december 16, 2008 by Morsan

bild-42

Två gravidböcker i brevlådan. Den ena beställd, den andra i present med dedikation. Darling vill ha med sig båda på resan, men har inte sett dem än. Barnboken är mer än 800 sidor tjock och tar upp halva resväskan.

Annars känns det lite som julafton. Jag klarade en-mot-en-tentan och fick godkänt på kursen. Firade med bakelse på Vetekatten. Fick slutbekräftelsen från Bolagsverket att Pansarvagnes Produktion AB är
live´n kicking och ovanpå det en påminnelse av förlaget om att de vill betala ut mitt förskott innan jul.

Nu ska jag skriva klart boken. Har gjort te, skalat en apelsin, tänt värmeljus och kommer köra hela natten om så krävs.

Känner mig fri. Som en fågel. Och gravid med ont i ryggen. Men det känns knappt i ruset.

bild-43
Dedikationen.

Nedräkningar

Posted in På smällen, Romanprojekt, Semester, Vardag on december 11, 2008 by Morsan

Jag är ute i Flempan och låtsas vara student. Eller jag är ju faktiskt student, tentapluggar och läser om ”kvinnofrågan” i Sverige under mitten av 1800-talet. Slås av hur likadant allt ser ut, trots att det gått 150 år.

Jag har läst 50 sidor, måste läsa 50 till. Sedan ska jag piffa till manuset och skriva ut, för en genomläsning innan måndag. Sedan hem och dricka glögg med bokcirkeln, där ingen enda av oss läst ut månadens bok.

Jag, darling och Frö var hos barnmorskan i morse och visade upp våra allra bästa sidor. Vi gick därifrån med ett intyg om att jag var fit and healthy och synnerligen lämpad att ha med som flygpassagerare. Barnmorskan spådde även att jag kommer knipa igen till efter min födelsedag, så det blir antagligen Kongo för darling i början av mars. Jag har ju ändå tänkt sitta helt stilla och skriva på bok nummer två då, äta kokta ägg och se vårsolen titta fram mellan träden. Ostressat havande.

Just nu ser jag 2009 som genom ett filter av romantiskt skimmer. Antagligen för att det är så mycket att göra just nu. Alla dessa deadlines och avslut. Tenta, körkort, romaninlämning, Costa Ricas varma famn som står i slutet av tunneln och väntar. Mindre än en vecka kvar. Helt otroligt.

Tydligen slipper jag heta Pansarvagnens Produktion också. Det var ett fel som gick att rätta till.

Här i Huddingetrakten är det förresten snö på marken och hustaken. God Jul.

Semesterblogg

Posted in Semester on juli 23, 2008 by Morsan

Jag är helt ensam på landet nu, så idag har jag tagit bussen till Söderköping för att kolla Internäät. Vi busstationen finns ett bibliotek som tyvärr inte har trådlöst nätverk, men de hade lediga datorer och nu 45 minuter senare har jag redan tröttnat. Kanske håller jag på att bli eremit, jag längtar hem till mitt torp, min tomatjuice och min bok.

Jag fastar ju nämligen. Imorgon är sista dagen och jag får alltid ont på exakt samma punkt i ryggen när jag fastar. I övrigt har det gått smärtfritt, skönt att slippa laga mat och istället känna sig som en väderbiten profet på ett berg. ”Jag måste få fram mitt budskap, måste berätta färdigt.” Det är bara slutspelsskägget som saknas, jag låter håren frodas på benen istället.

Nu ska jag leta rätt på en matbutik och köpa lite upptrappningsmat. Äpplen och Katrinplommon och kanske ägg. Jag har en avokado på mognad i fönstret.

Rätt mycket längtar jag efter min kille också. Men vi ses ju på söndag om inga plan störtar eller bilar kraschar.