Archive for the Romanprojekt Category

Språket

Posted in Morsa, Romanprojekt on maj 21, 2009 by Morsan

Jag har läst mig halvvägs idag. Klottrat i marginalerna, lagt till och tagit bort. Vissa stycken kan jag utantill, där fastnar jag i ändringarna. Känner tjurskalligheten bromsa flödet.

Jag valde kopian där synpunkterna är osynliga. Tips från redaktören och jag hade blivit galen annars. Samtidigt tänker jag på härom dagen när darling bad mig läsa hans krönika och jag massakrerade den fullständigt. Han blev bara glad och det börjar bli dags för mig att förstå att alla texter mår bra av fler ögon än författarens.

Dock har jag funderat mycket på det här med tidlöshet. När ett ord eller uttryck blir accepterat som allmängiltigt. Säger till exempel inte fler ”kompis” nu för tiden än ”kamrat”?

Nour och darling har varit flyttgubbar idag och nu längtar jag efter att de ska komma hem. Vi ska fira Noursans fyramånadersdag med en mosad potatis.

Stalka sig själv

Posted in Romanprojekt on maj 20, 2009 by Morsan

Att få en sådan här träff, eller varför inte en sådan här när man googlar sig själv, är rätt svindlande. Särskilt med tanke på att jag just precis nu försöker göra innehållet värdigt sitt omslag.

Redigeringsdags

Posted in Romanprojekt on maj 19, 2009 by Morsan

IMG_7894

Idag kom mitt kommenterade manus med bud till Damp. Två versioner, ordentligt tejpat paket och jag hörde redaktörens ord ringa i huvudet, att det vore tråkigt om den ofärdiga versionen läckte ut. Jag känner detsamma, perfektionist ut i fingertopparna som jag är.

Det krävdes bara några sidors bläddrande för att ett litet korn av ångest skulle slå rot i magen. Kommenterar och korrigeringar om vart annat. Ett medföljande brev visserligen, om att min bok är fantastiskt bra och ändringarna förvånansvärt få, men ändå. Mitt barn dissekerat. Ordförslag jag aldrig tagit i min mun.

Samtidigt är det skoj. Jag samlar kraften och modet nu. Om en stund ska jag hugga tag i vända femtioelva. Men jag är så kritikkänslig. Hur kommer jag må efter 300 sidor av ”borde-det-inte-stå-så-här-istället”?

Ett steg närmare

Posted in Romanprojekt on maj 11, 2009 by Morsan

Bild 3

Nu finns den på nätet, Forums höstkatalog. Med min bok på sidan sju.

Meh kan man ha det bättre?

Posted in Glädje, Livet, Morsa, Romanprojekt on april 28, 2009 by Morsan

bild-1

Dagarna förflyter med blixtens hastighet. Solen skiner och igår vann vi andra matchen i rad i Korpen. Visserligen har vi fler spelade än övriga men det känns ändå helt ljuvligt att vi är först i serien. Den här skärmdumpen ska jag bevara i minnet för evigt.

Nour har sovit 7-8 timmar i sträck fyra nätter i rad nu och vi är förundrade. Jag tror att vi fortfarande går och väntar på att det ska bli jobbigt, för visst ska det vara jobbigt att ha barn? Istället blir det lättare. Tryggare stabilare roligare. Kanske beror det på att vi undanhållit Nour all litteratur som finns om hennes utveckling: Just nu är du i en utvecklingsfas lilla vän. Det betyder att du ska vara extra krävande.

Och med den egna boken flyter det också på. Igår hade jag möte med PR-ansvarig och på den fronten händer inte så mycket mer förrän framåt hösten. Mest att skriva ner alla kanaler som jag tycker kan användas för att storsälja. Texten som jag ägnade hela veckan åt att ha ångest över, skickades iväg i morse.

Man skulle kunna säga att det enda tunga moln som finns på min himmel, är tanken på att darling åker till Kongo på söndag. På sätt och vis känns det spännande att på egen hand axla föräldrarollen, men samtidigt vet jag att jag kommer sakna honom så sjukt mycket, varje andetag av hans frånvaro. Och jag mår dåligt å hans vägnar över hur mycket han kommer att sakna Nour. Mig också givetvis, men min utveckling är rätt begränsad under tio dagar.

Men så är det ju vår. Jag ska åka till landet och gå på barnvagnspromenader och kanske redigera lite manus under tiden. Dricka bag-in-box och spåna på nya skrivprojekt och kalla mig själv författare inför grannarna.
Man kan nog inte ha det bättre.

Efter hundra svåra år

Posted in Romanprojekt on april 24, 2009 by Morsan

En hel vecka har det tagit mig, men nu sitter jag i dunklet på ett kafé, med solen strålande utanför, och skriver klart min text. Har hittat en klänning till bröllopet jag ska på om en vecka också. Riktigt fin, men jag önskar jag hade Nours bränna och inte min egen genomskinlighet. Så sjukt orättvist att hon låg sju månader i en livmoder, men kom ut och såg ut som hon varit på Mallis.

Redaktören pratade om skillnaden på före och innan. Jag har aldrig lärt mig svenska grammatikregler. De spanska kan jag jag hur bra som helst, där kan jag till och med rätta darling i huvudet ibland. Egentligen tror jag att regler är begränsande för kreativiteten. Som nu. Här sitter jag och tänker på före och innan när jag kunnat tänka på helt andra saker.

Min inneboende dvärg

Posted in Morsa, Romanprojekt on april 21, 2009 by Morsan

Det känns fortfarande helt obegripligt att dvärgen som bor hos oss är vårt barn. Idag är min jobbdag och jag sitter på damp med en varm boll i magen som jag vet är hennes verk. Mitt lilla barn. Som fyller tre månader idag och som får afro när hon badar. Fortfarande så overklig, men ändå helt otänkbar att leva utan.

Förra veckan sprängde hon fyrakilosgränsen och jag såg det som ett tecken för att det är dags att släppa viktnojan nu. Hon mår bra och får växa i vilken takt hon vill hädanefter. Och det sista jag vill är att ge henne ätstörningar. Faktiskt är det vanligt att barn som sondmatas får en skev relation till mat, de har svårt att känna hunger. Ändå tycker de att nappflaskan ska stå tillbaka för sonden för att inte sabba amningen. Jag vet att jag ältar det här men det är fan helt sjukt.

Min kontaktperson på Forums marknadsavdelning hörde av sig. Hon vill ses och snacka PR. Jag tänker att om jag kan nå ut till alla skolans före detta elever kommer jag sälja många böcker. Vem köper inte en roman som handlar om skolan man gått på, bott på? Vissa stunder vill jag att det skulle vara oktober nu så att jag kunde klappa på min boks inbundna rygg. Men först måste jag skriva klart texten till Svensk Bokhandel som när jag fick uppgiften kändes som en fis i rymden, men nu plötsligt är jättesvår. Antagligen för att jag får skriva precis vad jag vill.

afro1Dvärgen i afro.