Archive for the Krig Category

Monster efter monster

Posted in Krig, Romanprojekt, Stress on januari 14, 2009 by Morsan

Jag har börjat brotta ner dem. Monstren, som i början är rätt små, men så lätt blir större. Nyss mailade jag förläggaren och meddelade min hemkomst. Detta efter att ha ältat saken i några dagar.

Men du har skrivit kontrakt och fått betalt? Vad tjafsar du om? skällde darling imorse och han har ju rätt.

Men det är så lätt att glömma bort sin egen briljans. Tiden sköljer bort övertygelsen om att ha rott saker och ting iland och får småsaker att växa sig större. Tänk om hon inte tycker att jag omarbetat på rätt sätt. Tänk om hon hatar just det där tillägget och sitter och försöker komma på hur hon ska dissa mig. Rädslan att bli förd bakom ljuset har förföljt mig länge, att få starkare skinn kräver träning.

Nu har jag alltså mailat förläggaren. Jag har kollat styrelsemailen för Brfen, som legat oläst i en månad. Två monster nerbrottade, några kvar. Skattemyndigheten, bilskolan och högskolan.

Kill the monsters, kill´m all.

Kontraster

Posted in Costa Rica, Drömmar, Ilska, Krig, På smällen on december 30, 2008 by Morsan

fargelaget

Igar akte vi farja fran Punta Arenas. Vi missade forsta baten men lattade ankar ett par timmar senare i skymningsljuset. Jag lag utstrackt pa en bank pa dack, laste och lyssnade pa karaoken som verkligen var hapnadsvackande falsk, men hjartlig.

gravido En stund senare forvisades jag dock till min ratta plats, den for oss lite mindre framkomliga i samhallet.

Vi bor i en cabaña i Malpaís, med spindlar pa vaggarna och palmer i badrummet. Grannarna roker braj till frukost, lunch och middag. Tía Sioni har tagit med egen kaffebryggare, teflonpanna, lok och potatis. Imorse fixade hon och mamma Nelly varsta frukosten som vi at pa var lilla altan.

Dock vaknade jag mitt i natten av att miljoner myggor valt just mitt kott att suga sig matta pa och myggnatet lag som klister i ansiktet. Jag hade just dromt att jag fott ett dott barn som bars bort i ett badkar och var sa fortvivlad att jag borjade grata.

Det gar inte mer, viskade jag till darling som vackts av att jag satt upp i sangen.

Fina fina darling, sprutade lite myggmedel pa mina armar, fluffade upp min kudde och tog bort det satans myggnatet och sedan sov jag faktiskt ratt gott fram till attatiden. Aven om jag dromde att jag rakat kopa ett sommarstalle i Goteborg som jag inte ville ha, for 1,4 miljoner och hittat massa dodfodda och muterade kattungar pa vinden.

Jag tror det beror pa att jag laser Camilla Lackberg. Mord och Goteborgstrakter. Min nyfikenhet tog overhanden och jag manipulerade darling att kopa debutdeckaren pa Arlanda. Jag maste saga att jag ar fascinerad. Idag raknade jag att ordet ”tavla” namndes fem ganger inom fyra meningar. Men jag ar nastan halvvags och vill sjalvklart veta vem som ar mordaren. Om han har feminint fylliga lappar eller bar pa en maskulin doft som vackte mordoffrets atra. Mystiken tatnar som sagt.

Sa till kontrasterna.

Det kanns sorgligt och vidrigt att lasa om vad som pagar i Gaza. Goliat mot David, ett av varldens vapenrikaste lander mot ett som inte ens tillats finnas.
De slangde ett riskorn i var soppa, sa vi var tvungna att spranga deras spis, deras hem, deras skolor, arbetsplatser och barn. For ratt ska va ratt.

Det ar for javligt och jag blir sa sorgsen och forbannad att jag vill krossa saker omkring mig.

Det ar kvall i Costa Rica, snart morgon i Sverige. Vi glider runt i vara flipflops, laser deckare och tanker inte pa krig. Knappt pa orattvisor heller, for vi har det sa sjukt bra, har varken trampat pa nagra minor i sanden eller fatt huvudet bortslitet av en missil.

Fred på jorden

Posted in Fred, Krig on november 11, 2008 by Morsan

poster2

Har ju helt glömt bort att göra reklam för Stockholms Freds fredsleksakstävling, som är nylanserad och i full gång. Så alla, spread the word!

Ny energi, nya muskler

Posted in Drömmar, Krig, Livet, Sorg on januari 21, 2008 by Morsan

Såg ”Mitt namn är Rachel Corrie” igår på Stadsteatern. Sjukt sorglig, jag grät en timme efteråt. På grund av den där klumpen som vuxit i halsen under föreställningen och måste ut på nåt sätt.

Jag trodde länge att världen gick att förändra, men den gör ju inte det. Och den insikten blev starkare efter pjäsen, där samma slags tjej som jag, en arg, dagboksmaniker, blev överkörd av en bulldozer och bortglömd. Eller fel sagt, många minns henne. Men har Israel slutat skövla palestinska hem? Snarare tvärtom.

Jag har haft tröttsjukan några dagar nu. Sover och kan knappt vakna upp, tryckte på snooze i mer än en timme imorse. Dessutom hade jag glömt att sätta på soluppgången, så vi var lite chockade när morgonen plötsligt kommit utan förvarning.

Jag har haft ett riktigt antiklimax att brottas med. Jaha, nu är boken skriven och bortlämnad, vafan ska livet handla om istället? Egentligen vet jag att mitt liv handlar om massor av saker, jag har försökt rabbla det mantrat ända sedan i onsdags, men ingenting hjälper. Pjäsen hjälpte lite.

Idag ska jag börja träna. På riktigt.

Har två nätter i rad drömt att darling gör slut. Igår natt drömde jag dessutom att jag var tvungen att gå om sista året i gymnasiet. Jag var 28 år och blev utfryst.

Alla dessa puckon

Posted in Fred, Ilska, Krig on maj 11, 2007 by Morsan

Jävla pucko! Ofarliga bomber my ass! Jag säger som killen från CMC. Då kan väl Mikael Odenberg verka föredömligt och knalla över ett fält med ”ofarliga” klusterbomber. Eftersom det är så jävla ofarligt.

Här kan alla som inte skrivit på för ett förbud mot klustervapen göra det.

För jag blir så förbannad. På hur de sitter där och pratar sig så varma att skallarna exploderar, om att det absolut inte handlar om pengar utan om att just deras bomb är så bra och behöver få finnas. För Allting handlar om pengar och till JAS hör just den här bomben och utan den säljer vårt evigt störtande stridsflygplan ju ännu sämre.

Så Sverige vill skydda världen från andra länders klusterbomber men inte sina egna.

Vi är det land i världen som exporterar flest vapen per invånare. Fler än USA, fler än Indien, eller Israel eller ta vilket land du vill. Trots vår neutralitet, trots vårt löfte om att inte exportera till krigförande länder. Det är sjukt. Pinsamt.

Och nu, just precis nu, sitter Mikael Odenberg och suger på siiiiiina iiiiiiiiiiin och tycker att det är så bra med bombkapsel 90. Men precis samtidigt i detta nu, sitter Frida Blom vid hans sida och krossar hans kassa argument så totalt.

Sverige är hysteriskt miljömedvetna just nu. När ska någon fråga sig hur stor inverkan våra vapen och krig har på miljön?

Här kan man bli medlem i Svenska Freds.

Levande

Posted in Eufori, Fred, Ilska, Krig on februari 14, 2007 by Morsan

Så najs att bli arg igen! Och att reagera på det.

Fick en krönika i handen av darling, som han tyckte att jag borde läsa. Den handlade om att sverige behövde fler personer med krigserfarenhet, att lite krig vore bra för oss. Dessutom var texten skriven av min granne, som är journalist och säkert jättesmart på många sätt och vis, men fullkomligt ute och cyklade nu.

Nu har jag just mailat iväg min replik och det rycker i fingrarna och ansiktet. Pepp! Fredshetsaren i mig har vaknat och det är inte ens vår.

Hej Erika.

Vi bor grannar men det är inte därför jag skriver till dig, utan för att flera saker i din text gjorde mig förbannad.

Som fredshetsare är jag motståndare till krig i allmänhet, inte till ”svenskar i krig” i synnerhet. Ändå frågar jag mig hur du definierar begreppet ”svensk”. Räknar du bara dem med rötter i svenska myllan sedan flera hundra år? Som ätit ärtsoppa på torsdagar hela livet, vuxit upp i folkhem och Fem myror är fler än fyra elefanter?

För om du inkluderar alla svenskar hittar du nog en och annan som kan berätta vad det innebär att ”befinna sig i eller vara i närheten av krig”. En och annan som förlorat en brorsa i en klusterbombsattack eller sett sina föräldrar mördas. Att vi behöver flera svenska krigsoffer har du jävligt fel i. De kanske inte bor vid Högalidsparken som du och jag, men några t-banestationer i en annan riktning. Kanske du skulle försöka närma dig någon av dem innan du önskar dig mera krig och fler veteraner.

Din tanke om att göra Sverige lite mer krigshärjat är säkert i grunden god. Men framför allt är den idiotisk och inskränkt. Jag håller med dig om att många svenskar skulle må bra av att ta ett steg tillbaka och se på vår trygghet och våra sociala förutsättningar med större uppskattning. Att vi borde klaga mindre på småsaker och se världen i ett större perspektiv. Kanske plädera fredens budskap ännu starkare, när vi faktiskt levt utan krig så många år och uppenbarligen fått ett nästan för välmående folk som resultat.

Jag håller också med om att vi borde ta hand om våra anhöriga och sluta fasa döden. Den drabbar oss alla till slut, vare sig vi lever i krig eller fred. Vi borde också bli bättre på att släppa in andra människor i våra liv.
För det är inte bristen på återberättade erfarenheter som är problemet, det är vår oförmåga att ta dem till oss.

Vänliga hälsningar från Agnes Hellström, fredshetsare, granne och ordförande i Stockholms Fredsförening

Dagen som ingen känner till

Posted in Fred, Ilska, Krig on september 21, 2006 by Morsan

Idag är det den internationella fredsdagen, av FN instiftad för att vädja om världsomspännande eldupphör åtminstone en dag, en gång om året.
En jättfin tanke i teorin, men som vanligt värdelös i praktiken. Varken krigförare eller nyhetsmedia uppmärksammar dagen. Förutom Stockholms Freds dårå, vi står på Medis och lär folk att vika tranor för fred på jorden. Coolast vore att ta upp Lisas fantastiska idé att hänga upp tranorna lite överallt, tillsammans med olika budskap:

På den internationella fredsdagen 2006 pågick x antal konflikter och ingen av dem gjorde eldupphör.
T.ex.

Lite som Loesjeplanscherna som jag alltid varit stort fan av. Stora ord i korta meningar.