Otur och tur

Jag har inte kommit hemifrån idag. Sist jag kollade tempen var den på 39,3 och jag får inte ner febern, trots alvedon.

Men darling ringde och berättade att de gjort nytt ultraljud på Nour och hennes ductus var nästintill obefintlig. Så trots att jag ömsom fryser ömsom svettas så gör jag det med väldigt mycket lycka inombords.

Dock har jag åter igen haft otur med sjukvården. En av sköterskorna igår erbjöd sig att hämta en barnmorska som skulle titta på min mjölkstockning och jag bestämde mig för att ta chansen. Jag är alltid så rädd att vara en fejk, inte tillräckligt sjuk etc, men efter Nours dramatiska nedkomst, har jag börjat ifrågasätta min smärttröskel.

Så jag tackade ja.

Barnmorskan kom ner, ställde sig framför mig, rörde inte ens brösten och frågade om jag fick ut någon mjölk.
Ja, men mycket mindre än tidigare och det gör satans ont, sa jag.
Får du ut mjölk är det ingen mjölkstockning. Dina bröst ser jättefina ut.

Hon gick igen och jag kände mig dum. Åkte hem och låg i feberfrossa hela natten. Hade verkligen ambitionen att ta mig till Nour idag, men det gick inte. Jag är för matt och trött och öm och varm. Så jag tror nog att jag har mjölkstockning. Med tanke på att vänster bröst är enormt och stenhårt och fyllt med detonerande klusterbomber.

Dessutom har jag utvecklat en konspirationsteori i mitt stillaliggande. Att det faktum att ingen behandling mot mjölkstockning finns, är för att det endast drabbar kvinnor. Tänk dig att det fanns en pungåkomma, som drabbade 90 procent av alla fertila män. Som gav dem feber, frossa, smärtor de knappt kunnat föreställa sig. Och att tipset de fick när de drabbades var:
Dra i pungen, massera de ömma delarna. Vänta. Vänta. Vänta. Efter två dagar av smärtor kan du uppsöka din vårdcentral. Då kan det hända att en infektion intagit din pung och vi måste dränera den på var.

Inte så troligt.

Men Nours ductus är nästan obefintlig. Jag njuter och njuter och njuter.

Annonser

6 svar to “Otur och tur”

  1. det var när jag hade mjölkstockning för första (och enda gangen) som Vince o jag lärde oss amma till slut! Innan det hade det vart pumpandes i nästan 8 veckor.
    Tillslut sa provade jag amma en gang till (Som jag gjorde da och da – för om Vince inte ammade hade alla berättat att da skulle han inte kunna prata, munnen skulle jämt va öppen o tungan hänga ut). Vince tog i för fullt o det sa typ schwooop o sa var klumpen borta. JAg grät av lycka i 24h. Det kändes enormt att han fixade det, och nu skulle han kunna prata när han blev stor.
    Nu när jag kan se det hela lite mer objektivt, och förstatt amningmaffians kraftfulla stand i samhället, förstar jag ju att han skulle nog lära sej snacka himlans bra ända.
    Iallafall, försök pumpa, och även om det gör sa satans ont, sa bit iho, snart schwoppar ditt stop ut ocksa!
    Kram

    Och NATURLIGTVIS Grattis t Nour som fixat att stänga Ductus! Det du, hon har ju redan fixat det, laaaaangt innan hennes förväntade nedkomst!

  2. Fy tusan. Känner med dig och skickar lite kraft. Skitbarnmorska!

    Det är nog samma sak med mjölkstockning som med urinvägsinfektion och vestibulit. Är det en ”kvinnogrej” är det antagligen bara psykiskt. Bah!

    Men härliga nyheter om Nour!

  3. Tack för stöd och tips och kraftgivande kommentarer. Jag och pumpen kör vidare på vår hatkärleksrelation. Kanske kryper jag in i ugnen framåt natten, vem vet…

  4. Familjen Ekman Says:

    Hej Agnes,

    Härligt att läsa dina texter, bedrövligt med sjukvården men vi tror att du grejar det. Jag har många vänner som har varit med om det där och att sjuksköterskan missade att ställa en diagnos är bara bedrövligt. Sue her!
    Vill bara säga att vi saknar er och hoppas att du snart mår bättre och att de andra familjemedlemmarna mår bra. Vi hade så mysigt sista kvällen här, verkligen gott och uppskattat!

    Tusen kramar från kusiner och moster

  5. Agnes, det är ju helt galet! Så får det bara inte vara, fast jag vet precis hur liten och omyndigförklarad man kan känna sig när man är i kontakt med vården. Jag önskar att jag var doktor, eller åtminstone sjuksköterska, och kunde hjälpa dig. Gud vad jag tycker synd om dig. Stå ut!

    Kram Frida

  6. Fina moster och kusiner: vi saknar er också! Jag hoppas att vi snart får hänga gäng tillsammans igen, och att Nour är med då.

    Frida: Jag står ut om Du står ut. Förr eller senare är det någon som kommer haja din briljans. Förr eller senare kommer jag mötas av välvilja hos doktorn 🙂

    KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: