Vecka 32+0

Vi hade vårt första läkarsamtal idag. En gång i veckan ska Nours framsteg och bakslag summeras och nu hade turen kommit till oss.

Inatt har två veckor gått sedan hon dök ner i våra liv. En evighet, en kort sekund, som Carola så vist skulle sammanfatta det hela. Under dessa veckor har hon, hör och häpna, krympt fyra centimeter. Läkaren hävdar att det är en omöjlighet, så alternativen är att 1) Nour är ett mirakel. 2) Sättet de mäter på här inte är helt konsekvent.

I övrigt ser det rätt ljust ut. Förutom att hon syresatt sig lite dåligt under natten (och längden ska vi ju inte tala om), pekar alla kurvor uppåt. Snart slipper hon kuvösen, därefter byter hon sal. Och förrän vi anar det får vi alla tre åka hem till Essingen och få hemsjukvård. Och jag vill åka hem. Jag längtar efter att leva ett liv där Nours och mitt liv möts. I nuläget lever vi Nours liv, på sjukan. Igår gjorde vi en barnvagnsletarutflykt till Arninge, självfallet utan henne och just nu battlar darling vår tvättid och jag hänger i bibblan. Men det enda Nour känner till, är sitt rum. Sin kuvös och de dimmiga ansikten som då och då närmar sig henne.

Men jag är rätt effektiv, när Nour sover och inte ser. Det börjar brinna i knutarna med boken nämligen. Omslaget måste bli färdigt, texter till katalogen, foton och just idag, när jag är trött och sovit halvdåligt, känns det lockande att lägga allt i händerna på förlaget. Säga att ni fixar det där, det blir skitbra. Men andra halvan mig, som under snart två år kämpat med debuten, äntligen blivit antagen och borde njuuuuuta hela vägen till augusti, klarar inte av att stå vid sidan av och titta på. Jag bara måste vara med varje millimeter ända fram till målet.

Men det blir bra. Det mesta fixar sig alltid.

Annonser

4 svar to “Vecka 32+0”

  1. Hihi, klart dottern är ett mirakel! Förvånad?

  2. Hej Agnes! Du kommer fixa det. Stå på dig. Men om du inte orkar så är det säkert inte heller hela världen. Förlaget vet vad de gör och du har ju skrivit boken, så hur fel kan det egentligen bli?

    Förresten, har omslaget blivit bättre?

    Kram Frida

  3. Du fixar det här. Och Nour mår inte sämre eller bättre för att mamma utnyttjar tiden lite. När hon kommer hem blir det ännu mindre tid så passa på nu, så mycket du orkar. Och jag instämmer med föregående talare, om du verkligen inte pallar så har ju förlaget faktiskt varit med förr. Men jag förstår dig, du vill ju. Det här är ju DIN grej.

    Åh. Två bebisar som behöver dig samtidigt. Nästan som att få tvillingar det här.

    STOR KRAM!

  4. Vad mycket spännande som händer i ditt liv just nu! Grattis till Nour! Och jag kommer att med spänning följa dig fram tills det att boken är utgiven!

    kram
    Karina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: