Rensa luften

Jag har haft det lite stormigt på sistone. Mestadels i huvudet men även i luven på mina nära och kära. Att gå i terapi leder ju ofta till att man i slutändan måste konfrontera dem man älskar. Dem man präglats av, vuxit upp med, haft tysta konflikter med.

I nästan 30 år har jag givit sken av att vara den kontrollerade, lugna, med läget under kontroll. Jag har varit så självgående och självständig att jag glömts bort tror jag. Eftersom jag reder mig så bra på egen hand.

Härom dagen trodde jag att skrämt hela min familj på flykten. Jag grät mig själv till uttorkning, tänkte att jag på sätt och vis går genom allt detta för att mutanten ska kunna komma ut i en harmonisk värld, samtidigt som den tvingas studsa hit och dit i mina känslostormar. What´t the point då liksom.

Idag är jag glad. Idag känns det som att mitt kaos är värd all möda. Jag vet att min familj älskar mig, jag kan inte skrämma dem på flykten. Och såklart att en ventil som inte blivit pyst på 25 år inte kan palla trycket. Såklart alltihop kommer ut i en explosion då. Men nu kan jag andas igen. Pysa in. Pysa ut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: