The silent treatment

Jag fick äntligen mail från min förläggare. Hade, i dagens låga mood, intalat mig själv att hon nog ångrat sig och beslutat att tiga mig till döds.

Men nu hörde hon av sig, vilket var en lättnad.

Det har liksom känts för bra för att vara sant att jag både skulle föda en bok och ett barn nästa år.

Men mycket kan ju fortfarande gå snett på vägen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: