Konstigt

Kanske är det inte så konstigt att jag känner mig konstig. Sömnbrist brukar göra allt möjligt med människor. Den senaste veckan har jag vaknat (klarvaknat på åhjagharsovithelanattensättet) mellan 04.25 och 05.00 på morgonen. Tittat på mobilens klocka med samma förväntan varje gång och känt samma besvikelse. Förvirring, varför i satan vaknar jag nu, jag har ju rullgardin?
Helt ensam var jag i tre dygn, sedan kom mamma tillbaka och vi rev upp golv och ner väggar. Jag gillar huset mer och mer, längtar redan tillbaka från blyhetta Stockholm. 

Nu väntar jag på Darling som kl. 00.55 klev av ett plan med planerad landning kl. 14.30. Bra jobbat Sterling, jag hatar er. Eftersom jag var trött som en klubbad säl när jag kom innanför dörren i eftermiddags hade jag ju hoppats på att sova som en sten vid det här laget. Istället slumrade jag en timme på soffan och är nu uppe igen. Övertrött. Eller överpigg, jag vet inte vad man ska kalla det. Men jag vill faktiskt att det ska bli morgon nu, så att detta konstiga dygn tar slut. Eller hur kan det ta slut, det har ju nyss börjat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: