Utanför gropen

Jag är äntligen klar med min roman. Printade 262 sidor på damp för en stund sen, fick så mycket strålning av skrivaren att min näsa blev fuktig. Nu är jag matt. Men kan blogga igen, vilket känns som på tiden. Jag sviker mig själv för jämnan numera, har inte skrivit dagbok heller. Så om fem år när jag blickar tillbaka på den här tiden kommer ingenting alls att finnas. Trots att det fanns så mycket.

Jobbigt och roligt känns det i allafall. Imorgon ska jag skriva ett innehållsrikt brev om mig själv och posta skiten. Just nu tornar högen upp sig på köksön, jag vågar knappt bläddra i den av rädsla att hitta ett stavfel. Eller syftningsfel. Eller inse att allt jag skrivit är skit och bör eldas upp. Bums.

Puh. Nu börjar livet om. Jag ska skriva synopsis till dokumentären, börja på barnboken som jag och roomsie planerar, klippa håret och kanske till och med, om andan faller på, börja träna igen.

Tappade busskortet någonstans mellan Mariatorget och Hornstull. Det gick ut 4 februari. Kanske ett avslut behövde sällskap av ett annat. Eller nåt.

Annonser

Ett svar to “Utanför gropen”

  1. Inte finnas nånting! Hallååå – en booook! Grymt!!! Fajka i hulgen? Eller tidigare.
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: