Tiden

Väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket för att bege mig mot dejten med Slebbs. Vi ska ta en öl och jag ska fråga vad hon har gjort medan jag varit borta, inte berätta om mig själv.

Det är underligt med tid och tempot den väljer att hålla. Min morgonrutin tar nästan lika lång tid som en flygresa till England, ändå önskar jag alltid att jag fick äta frukost, läsa tidningen och skriva dagbok lite längre varje morgon. På ett flygplan vill jag bara komma fram.

Eller som i förrgår när jag skulle träffa personen som jag inte sett på massor av tid. Jag trodde mig ha glömt hur han såg ut nästan, var nervös över att jag inte skulle veta vad jag skulle säga. Men så fick jag syn på honom och hade ju inte alls glömt. Släntrade in i hans vardagsrum som att jag gjort det senast förra veckan. Kände mig så bekväm att jag nästan trodde att det var 2004 igen. Då jag senast suttit där.

Vissa personer finns alltid nära, hur långt bort jag än reser. Eller tid förflyter.

Just nu går tiden lite för fort. Måste snart resa mig, dra på lodisjackan och gå ut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: