Dyr julfest med Cardigans


Hela dagen har jag tjatat om hur jag springer, springer utan att hinna någonting. Ändå sitter jag här nu, skriver fast jag borde läsa, städa eller koka potatis till lunchlådan imorgon. Men jag kan inte koncentrera mig, har en rastlöshet i kroppen som inte gick över ens av 1 1/2 timmes skuttande på gymmet.

Den jobbiga drömmen från i natt kom ikapp mig i eftermiddags. I den hade jag lovat alla Stockholms Freds medlemmar att Cardigans skulle uppträda på julfesten. Allt var fixat och med två dagar kvar till konserten pratade jag med sångerskan Nina i telefon. Hon är medlem, kanske var det därför jag inte alls reflekterat över att diskutera priset. Kanske trodde jag att de skulle ställa upp gratis.

Totalt blir det ju 70 000, med utrustning och allt, sa hon som det mest självklara i världen.

Min hals och magsäck snörptes ihop och den jobbiga känslan av att ha satt sig själv i klistret intog hela min kropp.
70 000 var för mycket pengar. En omöjlighet helt enkelt.
Jag borde säga till Nina att det inte gick, att vi inte hade råd. Därefter maila Stockholms Freds medlemmar och avslöja det sorgliga men ack så nödvändiga.
Men istället för detta självklara tillvägagångssätt, började jag istället klura på en alternativ plan. Där konserten fortfarande skulle gå att genomföra. Det skulle vara ett sådant misslyckande att ställa in. Jag hatar att misslyckas.

Jag hatar att jag hatar att misslyckas.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: